Glöm det

Jag tänkte att jag skulle ta mig en liten lur när jag kom hem. För det första så drog det ut på tiden när jag skulle hämta Elias. Han gjorde rev en tjej på armen (när hon kramade Rasmus, och det fick inte hon för Elias). Jag sa att han skulle säga förlåt, vilket han gjorde.
-Förlåt, sa han argt!
-Nej, du säger så hon förstår att du verkligen menar det.
-Förlåt! Argt igen.
-Nej, du ska säga det snällt till henne! Säger du inte förlåt så sitter jag här hela dan.
-Jag vill inte!
-Jo, jag vill att du ska säga det. Tänk om någon skulle göra illa dig, då får ju den säga förlåt.
Elias funderar ett ögonblick, för att i nästa gå iväg till henne och säga förlåt. Yes, det gick hem! Trodde jag..
Elias kommer tillbaka, och tjejen.
Han hade sagt förlåt, men argt!
-Okej, du har sagt förlåt, men inte sådär snällt som man ska säga. 
 Du kan ge henne en kram då.
Elias går fram till tjejen och säger förlåt, snällt ;)

Ack, ja. Vad säga? Barn är rara :)

Rasmus har slalomträning ikväll så jag och Lars ska på möte under tiden där..

Så vila? Glöm det!
Det får bli en annan gång, en annan dag, ett annat år..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0